Damspel

Damspel

about_title

Dam â€” ett logiskt spel för tvĂ„ spelare. PĂ„ ett brĂ€de med rutor i tvĂ„ fĂ€rger flyttar spelarna svarta och vita pjĂ€ser och försöker fĂ„nga eller blockera motstĂ„ndarens dam. Det finns flera varianter av spelet som skiljer sig Ă„t i regler, brĂ€dstorlek och antal spelare.

Varianter av dam inkluderar alquerque, go, ko-wai, patrunkuli, backgammon, renju och andra. Namnet "dam" (checkers) kommer frĂ„n "checkered" — rutmönstrat. Samma namn anvĂ€nds ocksĂ„ för schack. Till skillnad frĂ„n schack har alla pjĂ€ser i dam samma vĂ€rde.

Spelets historia

Det Ă€r inte exakt kĂ€nt nĂ€r och var dam uppfanns. Troligtvis uppstod liknande spel oberoende av varandra under olika tidsperioder i mĂ„nga kulturer runt om i vĂ€rlden. Detta bekrĂ€ftas av variationen av spel — italienska Tavola Reale, spanska Tables Reales, grekiska Tavli, engelska Draughts och mĂ„nga fler.

Egyptiska avbildningar av spelet och hÀnvisningar frÄn antikens Grekland tyder pÄ att dam har en mycket gammal historia. I Sverige var spelet kÀnt redan pÄ 300-talet. Under medeltiden blev dam populÀrt i hela Europa, och dess popularitet fortsatte att vÀxa.

Sedan mitten av 1800-talet har dammĂ€sterskap hĂ„llits regelbundet, frĂ€mst pĂ„ nationell nivĂ„. Det franska 100-rutors dam har blivit den internationella standarden. År 1947 grundades Internationella damförbundet. Sedan 1973 har mĂ€sterskap för kvinnor anordnats, sedan 1983 för brasiliansk dam, sedan 1993 för rysk dam och sedan 2014 för turkisk dam. VĂ€rldsmĂ€sterskap och kontinentala turneringar, samt regelbundna internationella tĂ€vlingar, bekrĂ€ftar damens globala popularitet.

Intressanta fakta

  • Den första vĂ€rldsmĂ€staren i internationell dam var fransmannen Isidore Weiss, som höll titeln i 18 Ă„r.
  • SlĂ€ktskapet mellan dam och schack Ă€r uppenbart — bĂ„da spelen anvĂ€nder ett rutmönstrat brĂ€de och svarta och vita pjĂ€ser. Det tros att damens diagonala rörelse kommer frĂ„n schackdrottningen.
  • De första böckerna om dam publicerades i Spanien pĂ„ 1500-talet.
  • Under medeltiden var dam ett av de fĂ„ spel som kyrkan tillĂ€t. Riddarutbildning inkluderade Ă€ven att lĂ€ra sig spela dam.

Damens enkla regler kombineras med behovet av strategiskt tÀnkande och frÄnvaron av slumpmÀssiga faktorer. Spelet krÀver koncentration och analys, vilket gör det till en utmÀrkt mental trÀning. Spela dam online för att hÄlla din kognitiva skÀrpa i form!

Hur man spelar damspel (checkers)

help_title

Reglerna för dam Àr mycket enkla, men spelarna mÄste hÄlla sig fokuserade och kunna förutse motstÄndarens drag. Oavsett vilken variant av spelet du spelar gÀller följande allmÀnna regler:

  • Innan spelet börjar placeras alla pjĂ€ser pĂ„ brĂ€det och de rör sig diagonalt.
  • En pjĂ€s som blir slagen av motstĂ„ndaren tas bort frĂ„n brĂ€det. Försök att hoppa över motstĂ„ndarens pjĂ€ser och nĂ„ kanten av deras spelomrĂ„de.
  • I alla varianter av dam, utom «sibirisk dam», mĂ„ste du ta en pjĂ€s om du har möjlighet, Ă€ven om det inte Ă€r till din fördel.
  • Det finns tvĂ„ typer av pjĂ€ser i spelet — vanliga pjĂ€ser och dam. Alla pjĂ€ser börjar som vanliga men blir dam nĂ€r de nĂ„r brĂ€dets motsatta sida.

Speltips

Försök att göra sÄ mÄnga av dina pjÀser till dam som möjligt, eftersom det ger dig en stor fördel i spelet. För att uppnÄ detta, flytta dina pjÀser till omrÄden dÀr motstÄndaren har fÀrre pjÀser.

  • BehĂ„ll din sista rad sĂ„ lĂ€nge som möjligt för att hindra motstĂ„ndaren frĂ„n att nĂ„ dam. Denna rad kan ocksĂ„ fungera som en strategisk reserv nĂ€r brĂ€det börjar tömmas.
  • Flytta dina pjĂ€ser i grupper och par. Undvik att lĂ€mna enskilda pjĂ€ser exponerade för att bli slagna.
  • Det Ă€r inte alltid nödvĂ€ndigt att skydda en pjĂ€s till varje pris. Ibland kan ett byte vara fördelaktigt om du i gengĂ€ld kan slĂ„ tvĂ„ eller fler av motstĂ„ndarens pjĂ€ser.
  • Kontrollera mitten av brĂ€det, men fokusera din huvudstyrka pĂ„ kanterna. LĂ„t inte motstĂ„ndaren enkelt flytta sina pjĂ€ser frĂ„n mitten till din sida av brĂ€det.

NÀr du vÀl kan reglerna, omsÀtt dem i praktiken! Vinn spel och öka gradvis svÄrighetsnivÄn.